Hård röststrid i asyldrama i EU

Migranter anländer till El Hierro på Kanariöarna i februari. I EU-parlamentet väntar i dag en spänd omröstning om EU:s asyl- och migrationspakt. Arkivfoto.

Ska EU få en gemensam migrationspolitik på plats efter grälande i nästan tio års tid?

Motståndet är hårt från både höger och vänster inför kvällens röstdrama i EU-parlamentet.

Stödet från konservativa, liberaler och socialdemokrater i mitten borde egentligen räcka för att säga ja till de tio lagförslag som ingår i EU:s omtalade asyl- och migrationspakt.

– Vi måste få bestämma vilka som kommer in i EU. Vi måste stärka vår gemensamma gräns. Bara så kan vi garantera att vi rör oss mot en politik som ger stöd till dem som behöver det, säger svenske ledamoten Tomas Tobé (M) i dagens debatt.

Men ingenting är givet – och med bara två månader kvar till EU-valet är osäkerheten stor när ledamöterna ska välja vilken sida de står på.

Delat motstånd

Motståndet kommer från flera olika håll.

Här finns ytterhögerpartier som vill se ännu hårdare tag vid gränserna och motsätter sig gemensamma EU-åtgärder.

Här finns partier till vänster om mitten som i stället oroar sig över att reglerna blir för hårda, med tuffa förhållanden för asylsökande i gränsförvar.

– Jag är ganska upprörd. Jag vet att vi hade kunnat göra något helt annorlunda och så mycket bättre, säger svenska ledamoten Malin Björk (V).

Här finns också mittenledamöter som mest är ute efter att markera opposition mot sina respektive ledare på hemmaplan, som ställt upp bakom pakten – som franske presidenten Emmanuel Macron.

Gynnar ytterhögern?

Om det skulle finnas en majoritet mot de viktigaste delarna i pakten kastas allt in i osäkerhet och skjuts på framtiden.

Framför allt anses det gynna ytterhögern, som tros kunna växa ytterligare efter EU-valet i början av juni och i så fall hoppas få vara med och driva fram en ännu hårdare politik efter valet.

Fast det håller inte Malin Björk med om.

– Nej, de smider ändå de planerna redan. Det viktiga nu är att ta strid för ett system som skulle kunna funka och som respekterar asylrätten. Det är vårt ansvar, säger Björk i Bryssel.