Mixen av grit och quit – formulan som gör att du når dina mål

Person klättrar uppför ett berg

Det dröjer sällan mer än ett par månader innan ambitionen om ett mindre stressigt och mer hälsosamt liv har kört i diket. Vill du minska risken? Lösningen kan ligga i mixen av grit och quit.

Varför verkar vissa personer lyckas med allt de gör? Det forskar den amerikanska psykologiprofessorn Angela Duckworth om och hennes fynd slår fast att det handlar om en kombination av uthållighet, inre driv och förmåga att inte ge upp när det blir tufft. Hon kallar det grit och började förstå mekanismen vid studier av vad som gjorde att kadetter på en av USA:s tuffaste militärutbildningar antingen tog examen eller hoppade av. Den helhetsbedömning, inklusive talang och IQ, som gjordes vid uttagningen av kadetterna, gav ingen säker prognos för hur det skulle gå. Det gjorde däremot formuläret om uthållighet och ihärdighet som Angela Duckworth utvecklade och lät deltagarna fylla i.

Karin Brocki, professor på institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, menar att grit hänger ihop med att ha förmåga att reglera känslor, tankar och beteende i linje med ett långsiktigt mål.

– Varje individ har en livsriktning och livsvärderingar och det första steget är att vara medveten om vad det är för en själv. Grit handlar om att komma närmare de målen, även om man inser att man kommer att stöta på motgångar.

Karin Brocki, professor på institutionen för psykologi Uppsala universitet Foto: Mikael Wallerstedt

Grit – medfött men till viss grad påverkningsbart

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och forskar om barns lärande och kognitiva utveckling. Han säger att grit är ett medfött personlighetsdrag som är genetiskt men att man inte har grit gällande allt.

– Det kombineras med ett specifikt intresse och det är till en viss grad påverkningsbart. Angela Duckworth har till exempel sett det i sin forskning genom interventioner, som mindre utbildningsprogram.

Han lyfter även ett annat begrepp som hänger ihop med uthållighet och driv.

– De som har mer grit har också mer av ett growth mindset, alltså tro på att man kan påverka sina förmågor, vilket är en logisk kombination.

Karin Brocki är inne på samma spår.

– Jag tror absolut att det är något man kan påverka, men att vissa har lättare för det än andra. Det har med självregleringen att göra, vilket i sin tur hänger ihop med utvecklingen av frontalloben. Den delen av hjärnan utvecklas sist och självregleringsförmågan når sin fulla kapacitet först omkring tjugofemårsåldern, så grit kan vara lite av en mognadsfråga.

Liksom Torkel Klingberg lyfter hon growth mindset som något viktigt.

– De med mest grit tenderar också att vara ganska optimistiska, tror på sin egen kapacitet och att de kan förbättra sig över tid. Utmärkande för dessa personer är till exempel att de undviker att tänka “gräset är grönare på andra sidan”. De investerar i stället mer kvalitativt i engagemang och ansträngning mot ett mål.

Om du tänker att du är dum och svag för att du inte klarar av att komma in i de nya bättre vanorna du vill ha och att hålla i dem över tid, så har du sannolikt fel. Enligt Angela Duckworths forskning finns inget samband mellan att ha grit och högt IQ. Geniförklarade Albert Einstein ska till exempel ha sagt “Det är inte det att jag är så smart; det är att jag står ut med problem längre.”

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet. Foto: privat

Quit

Författaren och före detta pokerproffset Annie Duke har skrivit boken Quit – The Power of Knowing When to Walk Away (Penguin Publishing Group, 2022). Hon menar att grit och quit är beroende av varandra för att lyckas med det vi gör. I boken presenterar och diskuterar hon forskning om till exempel the sunk cost fallacy och loss aversion – psykologiska mekanismer att vara på sin vakt mot när man fattar beslut och sätter mål.

Teorin om the sunk cost fallacy introducerades av Richard Thaler, professor i beteendevetenskap och ekonomi och handlar om att ha svårt att avsluta något som man har investerat mycket tid, pengar eller sitt anseende i, trots att fördelarna lyser med sin frånvaro. Känslor styr beslutsfattandet och det känns för plågsamt att alla investerade resurser ska vara förgäves. Det man då missar att ta med i beräkningarna är vad det gör för framtida resultat – att fortsätta på samma (misslyckade) sätt som hittills.

Psykologerna Kahneman och Tversky var i sin tur de som skapade Prospektteorin som visar att psykologisk smärta vid förlust av något är dubbelt så kraftfull som njutningen av att få eller vinna något. Människor föredrar oftare att ”spela säkert” i ett läge där chansen/risken är lika stor för att antingen ge en vinst på tusen kronor eller en förlust med lika mycket.

Beteendet beror på ett samspel mellan

1) hjärnfunktioner: amygdala, striatum och insula som särskilt aktiveras vid risk för förlust

2) socioekonomiska förutsättningar: status i samhället, nätverk och vilken ekonomisk (o)trygghet man har

3) kulturell bakgrund: om samhället man lever i eller kommer från har en kollektiv eller individualistisk syn på människan. I det senare fallet är man mer benägen att tänka risk än chans eftersom man är mer utsatt än i ett kollektiv som kan fånga upp en.

Att avsluta saker kan alltså uppfattas som ett misslyckande av flera skäl. Men ofta finns inget egenvärde i att kämpa vidare mot något som inte längre är viktigt för dig.

Med sunk cost och loss aversion i åtanke kan det finnas starka skäl att försöka se på situationen med ny blick, även om det är jobbigt, när det är dags att sätta mål.

– Grit handlar inte om att säga ja till allt, utan om att kunna säga nej till sådant som inte för dig närmare ditt mål. Grit är att kämpa vidare trots att det känns jobbigt i nuet, när det du gör trots allt tar dig åt rätt håll. Bara man inte blir rigid och kör på i alla lägen, för det handlar mycket om att kunna vara flexibel och nyanserad, säger Karin Brocki.

”Ge aldrig upp” kan ibland vara ett dåligt råd. Foto: unsplash.com

Torkel Klingberg anser också att omständigheter kring grit inte är svarta eller vita.

– Jag tror att graden av osäkerhet inför framtiden kan vara avgörande för hur vi ska tippa balansen. Om du inte har en aning om vad du vill studera kan det vara en klok strategi med trial and error. Men när det handlar om till exempel barns lärande i grundskolan är det en väldigt låg grad av osäkerhet kring om det är bra eller inte att de kämpar på även om det är motigt. I det fallet tippar balansen över åt att grit är bra.

Han tillägger att det är viktigt för alla att komma ihåg att vi behöver stå ut med misslyckanden och känna frustration när vi vill ta oss till ett visst mål. Grit är vår vän då.

Ta reda på vad som väcker din grit och ta hjälp av quit

• Skriv ner vad som är viktigt på riktigt för dig på lång sikt. När det är tydligt blir det enklare att tackla motgångar för det slipper ingen undan
• Lista det som inte känns meningsfullt eller ger energi men som du fortsätter göra eller ha
• Rannsaka anledningarna till varför listan ser ut så. Beror det på stora investeringar av tid, engagemang, pengar som gör det jobbigt att lägga ner? Drivs du av skam? Inför vem och varför?
• Ingen kan göra allt och det krävs att du slutar med något för att ge plats åt annat.