Så kan världens supervalår slå mot klimatet

Stora klimatbovar röstar under supervalåret 2024 – bland dem USA där Donald Trump har liknat vindkraftparker vid fågelkyrkogårdar. Många val kan få stor betydelse för klimatet, både positivt och negativt, säger professor Björn-Ola Linnér.

När omkring hälften av världens befolkning får chans att rösta under 2024 är det i länder och block som tillsammans står för runt 40 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

Förra året blev det varmaste som uppmätts. Supervalåret kan bli ännu varmare. För att minska klimatförändringens värsta effekter krävs kraftiga utsläppsminskningar. Och tiden är knapp, enligt vetenskapen.

Framtiden avgörs av de åtgärder som vidtas kommande år. 2025 ska världens länder också lämna in mer ambitiösa klimatplaner till FN-toppmötet COP30.

— Det här stora klimatvalåret kommer att vara avgörande för i vilken takt klimatomställningen går fram, om den accelererar eller bromsas, säger Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.

Globala supervalåret 2024, i urval.

USA i fokus

Många blickar mot utsläppsjätten på andra sidan Atlanten. Joe Biden har sjösatt världens största klimatpaket medan hans förmodade rival i november, Donald Trump, drog USA ur Parisavtalet när han satt vid makten.

Bedömare tror att det blir mer av samma mynt om Trump blir president igen.

— Trump och republikanerna har ett helt program för att rulla tillbaka all den klimatlagstiftning som Biden har infört, säger Linnér.

— Vinner han blir det nog som förra gången, att USA inte längre blir en drivande kraft globalt. Men då steppade stora delar av det amerikanska samhället upp i stället.

Klimatet kan också bli ett slagfält i valet till Europaparlamentet i juni. EU har kraftigt skärpt politiken på området men kritiker menar att det är för kostsamt.

Kolintensiva länder som Indien, Indonesien och Sydafrika går också till val precis som Venezuela, Ryssland och Mexiko där oljan har en tung roll. Även Storbritannien, där Tories och Labour står långt från varandra i klimatpolitiken, finns bland dem som ska rösta.

“Rullar på”

Även om mycket står på spel vill inte Linnér kalla 2024 ett ödesår för klimatet.

— Den klimatomställning vi ser rullar på, där industrin i många länder har en allt mer drivande roll. Allt hänger inte på politiska beslut i närtid, det går inte att backa bandet när det gäller den storskaliga planeringen för att ställa om samhället, säger han.

— Samtidigt räknas varje tiondels grad uppvärmning, vi vet att vi är på väg över 1,5 grader. Så det blir ett ödesår för många av dem som drabbas av klimatförändringarna.

Björn-Ola Linnér, klimatpolitisk forskare och professor vid Linköpings universitet.

LÄS MER: