Riksdagen röstar om omstritt militäravtal

Amerikanska soldater efter en luftlandsättning vid en tidigare övning i Sverige. Arkivbild.

Amerikansk militär ska få tillgång till svenska baser över hela landet.

I dag väntas riksdagen säga ja till det omdebatterade DCA-avtalet.

Sverige slöt i slutet av förra året ett militärt samarbetsavtal med USA, ett så kallat DCA-avtal, som ger den amerikanska militären rätt att använda 17 svenska militärbaser över hela landet.

Det rör sig om såväl militära flygplatser och örlogsbaser som platser för markstridskrafter, utspridda över hela landet, där USA ska få placera ut militär personal och materiel, och genomföra övningar.

Syftet med avtalet är att USA snabbt ska kunna komma till Sveriges hjälp vid en kris. Enligt regeringen underlättar det också Natos möjligheter att försvara Baltikum och Finland.

Kritik mot kärnvapen

Nu ska avtalet, och ett antal lagändringar kopplade till det, godkännas av riksdagen. Stödet är brett, sex av åtta partier är för, men Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverar sig.

De är bland annat kritiska mot att avtalet, till skillnad från i Danmark och Norge, saknar skrivningar om kärnvapen. Det tillägg om icke-spridningsavtalet som Socialdemokraterna fick in i utskottets betänkande förra veckan räcker inte, anser de.

Partierna ser också risker med att USA-soldater ska lyda under amerikansk lag när de är här, och pekar till exempel på att svensk sexualbrottslagstiftning är mer långtgående än amerikansk.

Samtidigt har Sverige en möjlighet att i vissa fall, om man anser att det är av särskild betydelse, ta tillbaka rätten att döma amerikansk personal.

Oklar tidpunkt

Regeringen anser att avtalet stärker avskräckningen och stabiliteten, och framhåller att det bygger på svensk suveränitet och samtycke.

Utrikesminister Tobias Billström (M) har påpekat att inget land kan påtvingas kärnvapen mot sin vilja, och att Sveriges hållning att inte tillåta kärnvapen på svensk mark i fredstid är väl känd och har respekterats.

I krigstid är det en annan sak. Nyligen uppgav statsminister Ulf Kristersson att frågan om kärnvapen i en sådan situation kan komma att omprövas.

Exakt när USA kan börja placera ut personal och materiel på svenska baser är oklart. Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft "den dag som regeringen bestämmer".

USA har slutit liknande avtal med flera andra länder, bland andra Finland, Norge, Danmark, de baltiska länderna och Polen.