Regeringen går vidare med omgjord "chat control"

EU-parlamentet i Strasbourg. Arkivbild.

Regeringen ställer sig bakom det omstridda EU-förslag som kommit att kallas för "chat control", med syfte att förebygga övergrepp mot barn.

Förslaget får nu brett stöd bland svenska partier – efter att innehållet gjorts om.

"Nu bedömer vi att viktiga steg har tagits", skriver justitieminister Gunnar Strömmer (M) till TT.

Lagförslaget fick på tisdagen stöd av samtliga partier i justitieutskottet, med undantag för Centerpartiet och Sverigedemokraterna – och kommer nu att beredas på EU-nivå, vilket också journalisten Emanuel Karlsten uppmärksammat på sin blogg.

Förslaget – som kritiker kallar "chat control" – presenterades 2022 av den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson, och handlar om hur nätjättar ska agera mot övergreppsmaterial på nätet.

Kritiker har beskyllt förslaget för att gå alltför långt i granskandet av innehåll i bland annat chattar, samt att det skulle ge myndigheter för stora möjligheter att övervaka människors privata konversationer.

"Beredd att ta nästa steg"

Efter kritiken har delar av förslagets innehåll gjorts om, vilket bidragit till regeringens stöd. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att det omarbetade förslaget bättre skyddar enskildas integritet och rättssäkerhet.

"Nu bedömer vi att viktiga steg har tagits i den riktningen. Regeringen är därför beredd att ta nästa steg och låta rådet och parlamentet inleda förhandlingar", skriver Strömmer i en kommentar till TT.

I det nya förslaget ingår bland annat ökade möjligheter för användare att lämna samtycke, enligt regeringen. Spårningen uppges även avgränsas till bilder, videor och länkar.

C: "Där drar vi gränsen"

Ulrika Liljeberg, rättspolitisk talesperson för Centerpartiet, var en av dem som röstade nej till förslaget i justitieutskottet. Hon anser inte att förslaget gjorts om tillräckligt från sin ursprungliga utformning – även om hon ser det som viktigt att förhindra spridning av barnpornografi.

– Det vi väger det intresset mot, är att många individer behöver ha tillgång till krypterade kommunikationstjänster. Till exempel utsatta människor och demokratirörelser, säger Ulrika Liljeberg.

– Att bryta krypteringen, där drar vi gränsen. Vi ser inte att det är säkerställt att det inte görs med det nuvarande förslaget.

Förslaget kommer nu att beredas i EU. Därefter ska ministerrådet förhandla förslaget med det nyvalda EU-parlamentet.