Carl Hagelin om skräckskadan som avslutade karriären: "Allt i ögat sprack"

Carl Hagelin.

Redan som 33-åring spelade Carl Hagelin sin sista match. Han tvingades avsluta karriären efter att ha åkt på en riktig skräckskada på träning.

– Läkarna fick sy ihop ögat med 30 stygn, alltså pupillen och linsen, berättar han för hockeysverige.se.

På söndag kan ni läsa en lång intervju med Carl Hagelin om hans karriär från Nykvarn till att bli dubbel Stanley Cup-mästare.

Redan idag bjuder vi er på en del ur intervjun om säsongen som kom att bli hans sista.

– På en träning fick jag en klubba i ögat. Det var en i laget som ramlade och svingade klubban nästan som en baseball-swing. Träffen tog rakt i ögat. Inte på benet över eller under som man ibland kan ha tur att den gör.

– Allt i ögat sprack. Läkarna fick sy ihop ögat med 30 stygn, alltså pupillen och linsen. Jag hade ändå flyt att om ögat varit lite sämre än vad det nu var hade det spruckit helt och man fått byta ut det, vilket läkarna var rädda för först.

– Det viktigaste, nu då vi sitter här och pratar, är att jag kan ha kvar mitt vanliga öga. Idag har jag som en svart fläck mitt i ögat och sedan ser jag suddigt runt om. Högerögat tar över och gör jobbet. När det är väldigt ljust stör det mycket.

“Det var två tuffa dagar”

Som nu, då Carl Hagelin sitter med solglasögon i solen vid Vidbynäs golfklubb där vi ses.

– Exakt. Många gånger borde jag även ha solglasögon inne. Om jag kollar på en match, det är väldigt ljust inne i rinkar, borde jag i alla fall ha några mörkläggande glasögon.

– Jag försöker alltid se det positiva och det är en väldig skillnad då något sådant händer när du är 33, 34 år jämfört med om du hade varit 23.

Hade du kunnat spela vidare?

– Nej. Doktorn och jag kom fram till att det inte skulle gå.

Att ta ett sådan beslut, hur var det känslomässigt?

– Det var tufft, men samtidigt tänkte jag tillbaka på allt jag hade gjort, alla skador jag haft, så det var inte så mycket mer att säga om det beslutet.

– Däremot var det tuffa två dagar då alla hörde av sig. Fint, men känslomässigt.