Ödesval i Frankrike – enorm ökning i röstandet

Marine Le Pen och lokale borgmästaren Steeve Briois ler segersäkert på valaffischerna i nordfranska Hénin-Beaumont.

Ytterhöger eller vänstergir?

Ett splittrat och missnöjt Frankrike väljer väg – som får stora konsekvenser för hela Europa.

Valdeltagandet växer enormt jämfört med senast.

Marine Le Pen och lokale borgmästaren Steeve Briois ler segersäkert från valaffischerna i nordfranska Hénin-Beaumont. Det här är Le Pens egna valkrets där ytterhögern länge dominerat och hon själv räknar med att snabbt och storstilat väljas in för ännu en mandatperiod i det franska parlamentet.

Väljaren Nathalie är en av många här som gett henne sitt stöd, ”som alltid”.

– Det är bra här. Borgmästaren har gjort mycket bra åt oss, säger hon om Briois som regerat lokalt sedan 2014.

Fast egentligen röstar hon mest i protest mot president Emmanuel Macron i Paris.

– Han håller inte sina löften. Han gynnar bara de rika, fräser Nathalie.

"Deras tur"

Allt tyder på att söndagens första valomgång blir en stark framgång för Le Pens Nationell samling (RN). Orsakerna är många.

Den 28-årige partiledaren Jordan Bardella är vältalig, elegant och populär. Och jämfört med tidigare val tycks väljarna nationellt inte längre vara rädda för ytterhögern.

– Mycket handlar om att man har prövat allt, men aldrig RN. I våra undersökningar hör vi ofta ”Varför inte? Det är deras tur”, säger opinionsexperten Fréderic Dabi till belgiska tidningen Le Soir.

RN har också kraftigt tonat ned sin mest hårdföra retorik, inte minst kritiken mot EU och Nato. Möjligen har också erfarenheterna från Italien spelat in, där ytterhögern regerat under Giorgia Meloni sedan 2022.

Egen majoritet?

I opinionsmätningarna har RN på sistone legat en bra bit över 30 procent. Vad det innebär i rena mandat är än så länge svårt att säga. Parlamentsledamöterna väljs i enmansvalkretsar, ofta över två omgångar, vilket gör att det dröjer till nästa söndag den 7 juli innan mandatfördelningen är klar.

Ett enormt högt valdeltagande bidrar samtidigt till att betydligt fler kandidater än vanligt sannolikt blir valda redan i omgång ett.

Kritik mot vänstern

Vid 17-tiden tydde siffrorna på ett totalt röstande på upp mot 70 procent – jämfört med bara 48 procent i det senaste parlamentsvalet 2022.

Traditionellt har de franska väljarna motat ytterhögern genom att i avgörande omröstningar samlas kring RN:s motkandidater, oavsett om de kommer från vänster eller höger.

Den här gången blir det dock svårare. Macrons impopularitet drabbar hans kandidater, samtidigt som många från mitten och den traditionella högern är skeptiska till att rösta på den nya vänsteralliansen NFP – särskilt i de fall där det handlar om kandidater från vänsterpartiet LFI.