Var femte ung bor hemma – Sverige sticker ut

Andelen unga mellan 18 och 34 som bor hemma hos sin föräldrar ökade i Sverige mellan 2022 och 2023. Arkivbild.

Andelen unga i Europa som bor hemma hos sina föräldrar har ökat, visar ny statistik från Eurostat. I Sverige har det nästan skett en fördubbling mellan 2022 och 2023.

Det som sticker ut är att vi är sämst i Norden, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

I Sverige har andelen unga mellan 18 och 34 år som bor hemma successivt gått ner sedan 2019. Mellan 2022 och 2023 ökade dock andelen från 12,5 till 21,9 procent.

– Från senvåren 2022 började räntorna att höjas. Tillsammans med den höga inflationen har det påverkat ungas möjlighet att köpa en bostad. Sedan har vi inte heller haft en fungerande hyresmarknad i större städer där unga kan få en hyresrätt utan lång kötid, säger Boije.

Men att det nästan skett en fördubbling av unga hemmaboende förvånar honom.

– Med det sagt har det hänt en hel del på bostadsmarknaden. 2021 påbörjades bygget av 70 000 hyres- och bostadsrätter. Det byggdes jättemycket hyresrätter med investeringsstöd som man sedan drog in. Det skulle möjligen kunna vara en bidragande förklaring.

Sticker ut i Norden

Genomsnittet för EU-länder följer samma trend som Sverige. Unga som bor hemma har successivt gått ner sedan 2019. Förra året ökade andelen marginellt från 49,4 till 49,6 procent.

Statistiken från Eurostat visar att Kroatien låg sämst till med 76,9 procent 2023. Finland klarade sig bäst där endast 16,3 procent bodde hemma hos sina föräldrar. Näst bäst var Danmark med en motsvarande siffra på 16,9 procent.

Sverige ligger med andra ord bättre till än genomsnittet i Europa, men sticker ut i Norden.

– Danmark och Finland har en tudelad hyresrättsmarknad. De har en del som liknar allmännyttan i Sverige, men också en del som har helt fri hyressättning där unga slipper köa till en hyresrätt. Sådana faktorer kan göra att Sverige sticker ut i ett nordiskt perspektiv, säger Boije.

"Byggs mer när staten går in"

Marie Linder, ordförande för Hyresgästföreningen, pekar också på det indragna investeringsstödet som förklaring.

Från 2016 till 2021 delade staten ut ett investeringsstöd till byggföretag. Stödet hade ett hyrestak, vilket innebar att det fanns en gräns för hur hög hyran fick vara.

– Om unga ska kunna flytta hemifrån är det sådana bostäder vi behöver, säger Linder.

– Finland och Danmark ger statligt stöd till bostadsbyggande. Jag tror att det här visar att det behövs någon form av statligt bostadsstöd. Om man tittar generellt på bostadsproduktionen kan man se att det byggs mer när staten går in.