Här är lärosätena där det fuskas mest

Yngre och regionala lärosäten har varnat och stängt av fler fuskande studenter än vad äldre lärosäten gjort de senaste åren. Arkivbild.

Fusk bland studenterna anmäls oftare vid de yngre och mindre lärosätena, visar en ny rapport.

Fusket ses som en signal om att de yngre högskolorna och universiteten behöver mer resurser.

I rapporten från SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) beskriver tre forskare hur villkoren vid olika lärosäten skiljer sig åt på flera sätt. Det handlar bland annat om tentafusk.

En sammanställning för åren 2019–2022 visar att Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Borås och Mälardalens universitet hade högst andel fuskärenden, medan de äldre universiteten i Umeå, Lund och Göteborg hade lägst. Skillnaderna kan bero på anmälningsbenägenhet men oavsett måste de yngre lärosätena hantera fler fall av fuskärenden.

Ytterligare jobb

– Det blir ytterligare en arbetsuppgift och det är väldigt tråkigt för kvaliteten på utbildningen, säger en av rapportförfattarna Sofia Nordmark, lektor i socialt arbete vid Linköpings universitet.

Att rapportera fusk innebär högre belastning på lärarna men tar inte tid från kurserna, säger Cecilia Bjursell, prorektor vid Mälardalens universitet. Plagiat är det vanligaste fusket som anmäls, berättar hon.

– Vi har sett att vi ligger högre än andra lärosäten i statistiken. Sedan dess har vi startat ett arbete med hur vi ska stötta studenterna genom att oftare återkomma till det här ämnet i undervisningen, till exempel korrekt källhänvisning, säger hon.

Bakgrund kan påverka

Enligt rapportförfattarna kan fuskbenägenheten vara kopplad till studenternas bakgrund. Generellt har de stora prestigeuniversiteten högre söktryck och får därför studenter med högre betyg och bättre förkunskaper. De får samtidigt en högre andel studenter från högutbildade familjer.

Yngre och regionala lärosäten har oftast lägre söktryck och får studenter med lägre betyg och svagare förkunskaper.

Pengar efter behov

En rimlig slutsats är därför att lärare vid de yngre lärosätena har större pedagogiska utmaningar, enligt rapportförfattarna. Men det kompenseras de inte för.

– Vi vill gärna få till en diskussion om fördelning av resurser mellan lärosäten. Traditionellt har man tittat på prestation, hur många studenter man får ut helt enkelt, utan att jämföra med ingångsvärden som studenternas socioekonomiska bakgrund, säger Sofia Nordmark.

I rapporten föreslås att resurserna fördelas till förmån för de yngre universiteten. Alternativet är inte färre lärosäten.

– Vi behöver högskoleutbildade inom många yrkesområden och i hela landet, säger Sofia Nordmark.