"Stora problem" med glädjebetyg

Skolinspektionen har granskat hur rektorer säkrar rättvisa betyg. Arkivbild.

Rektorer har inte tillräcklig koll på att eleverna får rättvisa betyg, slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. Vi har stora problem, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo om betygssättningen.

Risken för glädjebetyg, det vill säga omotiverat höga betyg, är stor med tanke på den dåliga koll rektorer visat sig ha i Skolinspektionens granskning.

Trots att resultaten på de nationella proven ska väga tungt vid betygssättningen tenderar vissa skolor att “dra iväg” när kursbetygen väl sätts. Men varför det sker tycks de högst ansvariga på skolorna – rektorerna – inte sätta sig in i eller analysera. Tvärtom uttrycker rektorer, och även lärare, kritik mot de nationella proven för att de inte är tillräckligt heltäckande och skapar stress hos eleverna.

En orsak till glädjebetyg kan vara påtryckningar från elever eller deras föräldrar. Men även påtryckningar från rektorn och huvudmannen tycks förekomma, skriver Skolinspektionen i sin rapport och konstaterar att alla skolor verkar på en marknad och alltså konkurrerar om eleverna.

Tränger undan

De som drabbas är elever på skolor där glädjebetyg inte sätts.

— Problemet är att det kan bli orättvist mellan elever på olika skolor, när man söker högre utbildningar. Just i Sverige är betygen oerhört viktiga, jämfört med andra länder där man har mer av inträdes- eller antagningsprov, säger Helén Ängmo.

Granskningen omfattar 30 gymnasieskolor runt om i landet, och samtliga får kritik (har “utvecklingsområden”). De har valts ut utifrån att de flera år gett eleverna höga betyg och har avvikelser mellan provbetyg och kursbetyg. Bland de granskade finns prestigeskolorna Campus Manilla i Stockholm och Lundsbergs skola i Storfors kommun.

Redan i våras, när drygt hälften av skolorna hade granskats, tog debatten om glädjebetyg ny fart. Exempelvis har rektorn vid Handelshögskolans i Stockholm, Lars Strannegård, flaggat för att lärosätet kan skapa en egen antagningsmodell, med tanke på risken att sökande med glädjebetyg tränger undan andra.

Stora problem

Skolinspektionen påpekar att granskningen handlar om rektorernas koll på betygssättningen – inte själva betygen. Det finns inga riktmärken för hur mycket provbetyg och kursbetyg får skilja sig åt, så myndigheten kan inte slå fast när en skola gått “över gränsen” och de facto sätter glädjebetyg.

— Det vi kan säga är att det finns dåliga analyser och ett dåligt betygsarbete, säger Helén Ängmo.

TT: Finns det ett fungerande betygssystem i Sverige eller har betygssättningen havererat?

— Det finns flera indikationer på att det finns en väl generös betygssättning och en betygsinflation. Det finns också flera rapporter som visar att vi har stora likvärdighetsproblem på nationell nivå, med orättvisa mellan skolor. Så vi har stora problem, säger Helén Ängmo.

Skolminister Lotta Edholm (L) har aviserat en utredning som ska se över vilka förändringar som behövs för att stävja betygsinflation.