Spetskandidater – ingen succé i EU
Luxemburgske arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit och tyska kommissionsordföranden Ursula von der Leyen är två av spetskandidaterna inför årets EU-val. Arkivfoto.
Visst lever EU-valets särskilda spetskandidatssystem, hävdar EU-parlamentet.
Ändå är det få som bryr sig när Ursula von der Leyen nu möter sina motståndare i debatt.
EU-kommissionens tyska ordförande är välkänd i både Europa och övriga världen efter fem år som främsta krishanterare i Bryssel.
Hennes officiella utmanare kan dock knappast kallas för några kändisar.
Nicolas Schmit och Bas Eickhout är visserligen hyfsat bekanta för dem som ofta grubblar över EU. Medan personer som Walter Baier eller Marie-Agnes Strack-Zimmermann snarare hamnar i kategorin “vem då?”.
Alla ingår ändå bland de europeiska partiorganisationernas formella spetskandidater inför EU-valet.
Som presidentval?
Systemet infördes inför valet 2014 i hopp om ökad uppmärksamhet och bättre demokratisk legitimitet över hur toppjobben fördelas inom EU.
Tanken var att få in en känsla av presidentval i kampanjandet och att EU-ländernas stats- och regeringschefer efter EU-valet skulle välja någon av de förhandsutnämnda spetskandidaterna till ny ordförande i EU-kommissionen, utgående från valresultatet.
Stats- och regeringscheferna har dock tydligt markerat att de anser sig ha full frihet att välja vem de vill. Så blev det också 2019 när de efter en tysk-fransk uppgörelse i stället plockade fram Tysklands dåvarande försvarsminister von der Leyen, utan att hon hade varit aktuell på förhand.
Möte i Maastricht
Även bland allmänheten är intresset tämligen svalt och bara två toppdebatter är inplanerade inför årets EU-val: i Maastricht på måndagskvällen och i Bryssel den 23 maj.
Att processen inte är perfekt märks bland annat av man inte måste ställa upp i EU-valet för att vara med och debattera. Och en av debattörerna kommer absurt nog inte ens från ett EU-land, utan från Moldavien.
Anhängarna gläds ändå över att von der Leyen den här gången förs fram som en av de officiella topparna, som representant för EU:s största partiorganisation, konservativa EPP.
– Vi är väldigt glada över att se att spetskandidatsprocessen lever, säger EU-parlamentets chefstalesman Jaume Duch.
Motståndarna är mer skeptiska.
– Att låtsas om som att den här processen kommer att avgöra vem som blir kommissionens nästa ordförande är att ljuga europeiska medborgare rätt upp i ansiktet, anser svenske EU-parlamentsledamoten Charlie Weimers (SD).