Putins cybergulag ser allt: Så bevakas ryssarna

På ett år har Moskvabon Jekaterina Maksimova gripits fem gånger. Nu undviker hon tunnelbanan och dess övervakningskameror – oavsett hur bråttom hon har. I Vladimir Putins Ryssland har staten ögon nästan överallt. Efter invasionen av Ukraina har det ryska övervakningssamhället exploderat.

En efter en poppar de upp – de små, vita kamerorna. Nu ser man dem nästan överallt: i den ryska kollektivtrafiken, på lyktstolpar, i skolor, vid entréerna till bostadshus.

Kamerorna är kopplade till ett avancerat igenkänningssystem kallat Orwell – en referens till den brittiske författaren George Orwell och hans klassiska “1984”, i vilken befolkningen står under konstant övervakning av en totalitär stat i ett så kallat storebrorssamhälle.

Jekatarina Maksimova har gripits förut: 2019 i samband med en demonstration i Moskva och 2020 på grund av sin klimataktivism. Sedan dess “reagerar” övervakningskamerorna på hennes ansikte, och hon har gripits fem gånger det senaste året.

— Det verkar som att jag är med i någon sorts databas, säger hon till nyhetsbyrån AP.

Spårar vapenvägrare

Ryssland under Vladimir Putin har införskaffat avancerad digital teknik ämnad att spåra, censurera och kontrollera befolkningen, hävdar flera människorättsorganisationer och internationella bedömare. De senaste åren har Kreml byggt upp ett sofistikerat system, av vissa kallat “cybergulag” – en mörk anspelning på det system av fång- och arbetsläger där miljoner människor hölls inspärrade under framför allt Stalineran.

En övervakningskamera på en lyktstolpe i Rysslands huvudstad Moskva. Arkivbild.

Till en början sades kamerorna användas för att spåra och bötfälla ryssar som bröt mot restriktioner i samband med covidpandemin. Men snart stod det klart att det inte var hela sanningen.

När protester mot fängslandet av Kremlkritikern Aleksej Navalnyj bröt ut 2021 användes systemet för att identifiera och gripa demonstranter – i vissa fall flera veckor efter demonstrationerna. Efter president Vladimir Putins mobiliseringsorder till Ukrainakriget i fjol uppges kamerorna även ha hjälpt myndigheterna att ringa in vapenvägrare.

Bankdata samlas in

Bara i Moskva finns numera 250 000 övervakningskameror med avancerad AI-teknik. Liknande system finns i en mängd större städer, däribland S:t Petersburg, Novosibirsk och Kazan, skriver AP.

Enligt en rad bedömare verkar den ryska regimen vara på god väg att skapa ett statligt system baserat på total digital övervakning, tvångsmedel och straff.

En ung man grips av kravallpolis under en demonstration i Moskva 2022. Enligt rapporter används övervakningskameror i allt högre grad för att hitta och gripa regimkritiker.

“Under 2022 utökade ryska myndigheter sin kontroll över människors biometriska data, däribland genom att samla in data från banker och använda ansiktsigenkänningsteknik för att övervaka och förfölja aktivister”, rapporterade Human Rights Watch tidigare i år.

Rekordstor censur

Kreml övervakar och kontrollerar även i allt högre grad ryssarnas förehavanden på sociala medier. Det handlar om blockerade sajter, mobiloperatörer som tvingas dela samtalslistor och sms med myndigheterna, samt stora företag som Google, Apple och Facebook som pressas att lagra användardata på ryska servrar.

Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 sköt censuren och åtalen för inlägg på sociala medier i höjden. Fler än 610 000 sajter blockerades eller togs bort av ryska myndigheter i fjol. 779 personer ställdes inför rätta för inlägg och kommentarer publicerade online, vilket var ett rekord. De flesta av dem påstås ha innehållit antikrigsbudskap eller “falsk information” om kriget, skriver AP.

“Denna cybergulag, som man kallade det under pandemin, tar nu form på riktigt”, skriver den politiska analytikern Tatiana Stanovaya hos tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace.