Lågt valdeltagande – "dom över partierna"

Valdeltagandet i valet till Europaparlamentet i Sverige och i EU under perioden 1994–2019.

Drygt hälften av svenskarna röstade i det senaste EU-valet – fler än 2014 och snäppet över snittet för EU.

Men intresset för valet är långt ifrån samma som valet till riksdagen.

Debatten är milt uttryckt sval kring frågor som rör EU, säger Magnus Blomgren vid Umeå universitet.

Det första EU-valet i Sverige hölls hösten 1995 efter att man gått med i unionen, då röstade drygt 40 procent. 1999 och 2004 sjönk det något men sedan 2009 har valdeltagandet stigit stadigt.

– 2019 blev den högsta noteringen hittills med 55 procent, säger Jonas Olofsson som jobbar med demokratistatistik på Statistiska centralbyrån (SCB).

Vad det är som gör att fler väljare går och röstar är svårt att svara på. Det kan dels ta tid innan allmänheten förstår vikten av valet. Dessutom spelar det roll hur mycket politiker lyckas skapa debatt kring frågorna och uppmärksamheten i medier, menar Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.

– Förmodligen är det någon form av invänjningsprocess för väljare att gå och rösta i det här valet.

Tydligare debatt

I Danmark, som gick med 1973, är valdeltagandet betydligt högre än i Sverige och Finland. Där är man uppe på 66 procent.

Blomgren pekar på att danskarna varit bättre på att skapa just debatt kring EU-frågor till skillnad från sina nordiska grannar. Där finns en tydligare politisering och större motsättningar mellan partierna. Den extra tändvätskan saknas i Sverige och även i Finland där knappt 41 procent röstade 2019.

För Sveriges del tror han att valdeltagandet mycket hänger ihop med upplevelsen kring huruvida ens röst faktiskt spelar någon roll – och där får politikerna bakläxa.

– Debatten är milt uttryckt sval kring frågor som rör EU.

Det är egentligen inte så stor skillnad på vilka som går och röstar i de olika svenska valen. Mönstret är liknande i både riksdagsval och EU-val. Den stora skillnaden är just villigheten att rösta – 84 procent mot 55 procent.

EU-politik långt borta

Att Europaparlamentsvalet fortsatt ligger efter nationella val är egentligen inte så konstigt, menar Blomgren.

– Man kan se valdeltagandet som väljarnas dom över partiernas förmåga att begripliggöra EU-politik.

Inrikespolitiskt händer det mycket hela tiden, nästan varje dag, vilket gör att väljarna är mer bekanta med ministrar och politiska företrädare.

– Europapolitiken känns fortfarande väldigt långt borta för många människor, man känner inte igen politikerna.

Kommer då det svenska valdeltagandet till EU-valet att fortsätta öka? Det är inte säkert, menar Magnus Blomgren.

– Men skulle jag tvingas att gissa så skulle jag gissa någon procent upp.