Höjt skuldtak en lättnad för Sverige

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet och Jens Magnusson, chefsekonom på SEB. Arkivbilder.

Dra en liten suck av lättnad när skuldtaket i USA ser ut att höjas. Men vänta med de stora glädjesprången tills saken är helt klar. Om inte höjningen går igenom väntar nämligen riktigt stora problem, även för oss här i Sverige, enligt SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Om inte taket höjs väntar skakningar och panik som får börser och räntor att regera kraftigt, konstaterar Jens Magnusson, chefsekonom på SEB. Nu när en preliminär överenskommelse nåtts så är det en bra nyhet för oss, även här i Sverige. Vi påverkas väldigt mycket av vad som händer i USA, konstaterar han.

— I grunden är det här en positiv nyhet för marknaden. Jag skulle tro att börserna blir glada, men hur marknaden reagerar vet man inte. Jag tror att räntorna hade tryckt upp om inte skuldtaket höjts.

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, tycker också att vi kan andas ut lite, även om det inte är definitivt löst förrän efter omröstningen på onsdag. Dessutom finns så många andra saker som oroar.

Ett orosmoln mindre

— Ett orosmoln är på väg bort. Nu är det inflation och konjunktur som styr börsen, med en viss övervikt för hur det blir med konjunkturen framöver, säger Bratt.

Det innebär att vi kan vänta oss stök på marknaden även framöver, trots att skuldtaks-hotet nu ser ut att vara avvärjt.

— Prognosen nu är exempelvis att räntorna i USA ska sänkas. Om det ändras blir marknaden väldigt orolig, säger hon.

Varje gång USA slår i skuldtaket blir det likadant – nervöst och skakigt, men så löser det sig till slut i elfte timmen, förklarar Jens Magnusson. Även denna gång var huvudalternativet att en överenskommelse skulle nås, men man kan aldrig vara helt säker.

— Det var bra att den kom, hela världen väntade på den. Det här har dominerat marknaden under två, tre veckor tillbaka, säger han.

Republikanerna har velat ha besparingar – nu ser det ut att i stället bli oförändrade utgifter. Men höjningen ska igenom både representanthuset och senaten för att godkännas.

— Det kan finnas republikaner som är sura och tycker att taket lyfts för lätt.

Hårt skuldsatt

USA är hårt skuldsatt och belåningen uppgår till hela 130 procent av BNP. Som en jämförelse har Sverige en statsskuld på drygt 30 procent av BNP. USA har regelbundet haft underskott i sin ekonomi sedan landet tillkom, och senast ekonomin var i balans var 2001.

TT: Hur kommer det sig att USA ideligen hamnar i skuldträsket och tvingas låna allt mer?

— Det finns inget budgettak som vi har, utan ett skuldtak som reglerar hur mycket staten får låna. Man drar på sig kostnader i budgeten. Det politiska priset för att lägga fram en budget i balans är för högt, säger Jens Magnusson.