Försvaret stärks med 53 miljarder till 2030

Försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark (M) presenterar Försvarsberedningens slutbetänkande.

Försvarsberedningen föreslår att försvarets budget ökas med 52,8 miljarder kronor fram till 2030.

Pengarna går bland annat till fler värnpliktiga och starkare luftförsvar.

Försvarsberedningen presenterar i dag sin slutrapport om det framtida svenska militära försvaret. I rapporten konstateras att Natomedlemskapet och det allvarliga säkerhetspolitiska läget kräver ambitionshöjningar.

Partierna i beredningen är överens om att öka försvarsbudgeten till 185 miljarder 2030 i löpande priser. Jämfört med vad som tidigare beslutas innebär det ett tillskott på 52,8 miljarder kronor.

Årets försvarsbudget är på drygt 119 miljarder.

Med tillskottet beräknas försvarsbudgeten nå 2,6 procent av BNP, enligt Natos definition. Centern anser att det behövs 3 procent.

S,V och MP skriver i en avvikande uppfattning att de skulle vilja ha med ett resonemang i rapporten om hur tillskotten ska finansieras.

Fler värnpliktiga

Försvarsberedningen skriver att upprustningen av det militära försvaret behöver “påskyndas” och att “tid måste vara en avgörande faktor” i alla politiska och militära beslut framöver.

Av tillskottet på 52,8 miljarder fram till 2030 står 20 miljarder för nya förslag från försvarsberedningen.

De pengarna ska till exempel användas till att gå från att utbilda 8 000 värnpliktiga i dag, till 10 000 per år 2030 och 12 000 per år 2032.

Försvarsberedningen vill även att en enhet för raketartilleri ska införas före 2030.

Därtill ska luftvärnet utökas för att möta hotet från obemannade flygande farkoster, fler jakt- och kryssningsrobotar köpas in och marinen få mer personal.

Miljöpartiet anser att det behövs en större satsning på luftvärn för att skydda civil infrastruktur.

Brigader tidigareläggs

Enligt riksdagens försvarsbeslut från 2020 ska Sverige ha tre mekaniserade brigader och en reducerad brigad klara till 2030.

Försvarsberedningen vill nu att två mekaniserade brigader tidigareläggs och att de två andra blir “i allt väsentligt operativa” till 2030.

Det är i enlighet med ÖB:s önskemål för att snabbare ha två brigader som kan användas i Natos kollektiva försvar. Men ÖB vill också skjuta på färdigställandet av de två sista brigaderna till 2035. Det vill dock inte försvarsberedningen.

– Vi vill att man tidigarelägger brigadutbyggnaden. Vi vill se fyra brigader till 2030, säger beredningens ordförande Hans Wallmark.

Ett nytt fältförband kallat Norrlands infanteriregemente föreslås i krigsorganisationen. Trots namnet innebär det inte att ett nytt regemente ska sättas upp.

För att stärka det civila försvaret föreslås att anslaget i statsbudgeten ökar från 6,5 miljarder till minst 15 miljarder per år från 2028.

Försvarsberedningens rapport är ett viktigt underlag för regeringens försvarsproposition i höst.

Hans Wallmark betonar att alla åtta riksdagspartier skrivit under rapporten.

– Den enighet som finns är en styrka i tider av stora slitningar och påhopp. Det finns politiska områden som är fredade, säger han.