Expert: Ont om tid för Sverige inför Vilnius

Michael Sahlin säger att det börjar bli ont om tid för Sverige att hinna gå med i Nato före toppmötet i Vilnius i juli. Arkivbild.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg hade ingenting konkret att visa upp efter mötet med president Erdogan – det kommande mötet mellan Turkiet, Sverige och Finland var planerat sedan tidigare, enligt Turkietexperten Michael Sahlin. Möten har vi sett förut, de leder inte nödvändigtvis till resultat.

Den tidigare Turkietambassadören Sahlin lade märke till att Jens Stoltenberg i sitt anförande på den efterföljande presskonferensen inte ens nämnde hur Turkiet ställer sig till frågan om att acceptera Sverige som Natomedlem.

Sahlin gör därmed tolkningen att mötet mellan Stoltenberg och Erdogan inte mynnade ut i något konkret utöver beskedet om ett nytt möte mellan Turkiet, Sverige och Finland i veckan som inleds den 12 juni.

— Det nämndes även vid det senaste mötet i Bryssel som hölls i anslutning till hanteringen av jordbävningsfrågan. Då sade Turkiets chefsförhandlare Ibrahim Kalin att man siktade på ett nytt möte i juni. Stoltenberg presenterade det som ett förhandlingsresultat i dag med Erdogan, det är möjligt att det var att ta i lite grann, säger Sahlin, numera verksam vid det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri.

“Kritiskt med tid”

Han säger vidare att det börjar bli ont om tid för Sverige att hinna ansluta sig till Nato före toppmötet i Vilnius den 11–12 juli.

— Jag börjar bli lite bekymrad över tidsförhållandena. Ska man hålla mötet i juni samtidigt som allt är oklart om var Turkiet egentligen står, då är det väldigt kritiskt med tid därefter fram till Vilnius. Sedan tillkommer en pikant faktor att det ungerska parlamentet sommarstänger i mitten av juni, även det markerar att det är ganska lite tid kvar om man ska få till stånd en ratifikation både av Turkiet och Ungern.

Svårare för Erdogan

Det turkiska parlaments- och presidentvalet som hölls i maj har lyfts fram som en möjlig vändpunkt i Turkiets motstånd mot ett svenskt Natointräde.

Michael Sahlin tror dock att valresultatet har gjort det ännu svårare för president Erdogan att ändra ståndpunkt.

— Det är ingen enkel sak för Erdogan som fortsatt är beroende av samarbetet med extremhögerpartiet MHP, som i sådana här frågor har en väldigt kärv röst. Det innebär att det kanske är lite svårare för Erdogan efter valet att kommendera sin majoritet i parlamentet till ett visst ställningstagande i den här frågan, i och med att valet har stärkt MHP:s relativa roll, säger Sahlin.