10 saker om blad som du antagligen inte kände till
10 saker om blad som du antagligen inte kände till
Blad har huvudrollen i naturens kretslopp, och är specialanpassade för att stå emot vind och fånga upp solljus. De finns i massor av former, mönster och färgnyanser. Och tittar man närmare ser man hur otroligt vackra och konstfulla de är!
Blad är naturens gröna konstverk. Storleken på olika blad varierar kraftigt, från mikroskopiskt små blad till blad som är flera meter stora. Allra störst blad har näckrosor, bananplantor och palmer. Blad är något vi är vana att ha omkring oss, en kuliss till allt annat vackert i naturen. Men visst borde blad förtjäna lika mycket uppskattning som blommor!
Naturens kretslopp
Bladen är viktiga i naturens kretslopp. De använder solenergi och vatten för att fånga upp och binda koldioxid. Träd och växter på jorden gör en enorm insats för miljön och motverkar växthuseffekten genom att binda koldioxid. Det är därför miljön drabbas så hårt när skogar skövlas.
I Sverige vissnar och ramlar de flesta blad av samma år som de bildas. Alla blad som dör måste försvinna, annars skulle snart skogarna svämma över av alla lövhögar. Tack vare svampar, bakterier, daggmaskar och andra nedbrytare förvandlas bladen till näringsrik jord.
Bladets delar
Blad växer inte direkt från roten, utan alltid på en stjälk eller en stam. Bladets delar består av bladskiva, bladskaft och bladfot. De flesta blad har ett nät av nerver, de syns särskilt tydligt på bladens undersida. Deras uppgift är att leda vatten och näringsämnen. Nerverna spänner också ut bladen så att de kan fånga upp så mycket solljus som möjligt.
Flest klyvöppningar finns på bladens undersida, det är här transporten av vattenånga, syrgas och näringsämnen sker. Från stora, tunna blad avdunstar mycket vätska medan tjocka blad kan lagra vätska länge. Kupade och håriga blad kan fånga upp fukt från luften.
Barr och taggar
Även barr räknas som blad, om än en väldigt smal variant. De har en vaxartad yta som skyddar mot avdunstning så barret inte behöver avge vätska. Barrens hårda yta gör att de kan stå emot både kyla och torka.
Även barrväxter fäller sina barr, men inte varje år som lövträden gör. Barren sitter kvar i flera år, men eftersom de inte lossnar samtidigt, är träden aldrig helt kala. Det är bara lärkträdet som fäller sina mjuka barr varje höst.
I väldigt torra områden har växterna taggar istället för blad – som till exempel på kaktusar. Taggarna har till uppgift att samla upp dagg, skydda mot solen och isolera mot kyla.
Klorofyll
Med hjälp av solljuset tar bladen upp vatten och koldioxid för att bilda stärkelse och syrgas. Denna process, fotosyntes, sker i bladens gröna klorofyllkorn. Ju mer klorofyll ett blad har desto grönare är det. På hösten när solljuset minskar avtar klorofyllproduktionen i bladen och andra färger kommer fram.
10 fakta om blad som du antagligen inte kände till
… gröna blad är fulla med nyttiga vitaminer, antioxidanter och mineraler
… världens största blad tillhör palmer och kan bli nära 20 meter långa
… förr var blad från ask, alm och lind viktig vinterföda för kreaturen
… björkens blad används till växtfärgning och ger en gul färg
… aspbladen har tunna skaft, där av uttrycket ”Att darra som ett asplöv”
… träd indelas efter enkla blad, sammansatta blad, nålformiga barr och fjälliga barr
… en tebuske endast ger 70 g färdigt te per år, men plantan kan skördas i upp till 100 år
… grobladet är en gammal medicinalväxt. Sägs hjälpa mot både sår, brännskador och halsont
… fyrklöver anses ge tur, och beror egentligen på en missbildning hos trebladiga klöver
… örtblad kan förädlas till te, rökelse, parfym och olja
Skogarna med alla blad är viktiga för vår miljö. De tar upp enorma mängder koldioxid och producerar massor av syrgas. Foto: Pixabay
Det gemensamma för alla blad är att de är tvåsidigt symmetriska, annars kan de variera väldigt i utseende. Ormbunkar har greniga blad, och ser så här vackra ut när de vecklas ut. Foto: Pixabay
Från solrosblad, och andra stora tunna blad, avdunstar det mycket vätska. Därför behöver växten särskilt mycket vatten för att inte bladen ska vissna. Foto: Pixabay
Kaprifolen har så kallade genomvuxna blad. De är motsatta och flikarna från ett blad växer ihop med motstående blads flikar. Foto: Pixabay
Lupinens blad är ovanligt gröna och frodiga. Ju mer klorofyll ett blad innehåller desto grönare färg får det. Lupinen räknas nu som en invasiv växt. Foto: Pixabay
Bladen är helt nödvändiga för växterna – det är här som solljus, näring och koldioxid fångas upp och syrgas och vattenånga frigörs. På det här lönnbladet syns nätet av nerver som leder vatten och näringsämnen. Nerverna spänner också ut bladen så att de fångar upp så mycket solljus som möjligt. Foto: Pixabay